Ända sedan sömnaden har blivit ett faktum, har man lyckats sammanfoga textilier med hjälp av nål och tråd. Den tidiga sömnaden bestod i att man tog spetsiga benbitar och skapade ett litet hål i som man sedan trädde en tråd igenom. På detta sätt förstod man att man kunde sy samman ett plagg även om de tidiga plaggen var långt ifrån lika avancerade som dagens.
Den första symaskinen
Tänk dig den tid det tog för en skräddare att sy en hel kostym för hand. Därför kan man förstå lättnaden när den första symaskinen gjorde entré. Den manuella sömnaden är nämligen både tidsödande och får olika elasticitet och form beroende på styrka i sömmen samt vilket material det rör sig om. Om man ska sy allting för hand måste man vara enormt skicklig.
Den första symaskinen kom i slutet på 1700-talet i England. Den var då helt i trä och var främst avsedd för skor. I början var de inte eldrivna utan sattes igång av pedalen som man trampade på för att nålen skulle gå igång. Även dess föregångare har ett manu
ellt system som dras igång genom ett svänghjul på sidan av maskinen. Dessa förekommer fortfarande i vissa U-länder som saknar el.
Den första eldrivna symaskinen kom i början på 1900-talet och blev en revolution för sömmerskorna och skräddarna. Detta var rena industrimaskiner som också faktiskt är tåligare än hemmamaskinerna.
Dagens symaskiner
Idag är många symaskiner digitala och man kan ställa in de mest avancerade sömmarna och broderier. Som ett komplement till dessa har man även overlockmaskinen, täckstygnsmaskinen, blindstygnsmaskiner och skyttelsömmaskinen som främst används inom konfektion men kan köpas också för privat bruk. Dessa är i regel betydligt dyrare och mer avancerade att trä. Men resultaten blir snygga.
Symaskinstillverkare
Det finns en rad symaskinstillverkare som har satt symaskinen i de flesta hem. Singer, Husqvarna och Pfaff är de tre största och säljer både till privat bruk och till industrier.